Journalistik går ut på att rapportera verkliga händelser genom att framställa, samla in och bearbeta ett material som efter ett visst urval sedan sammanställs och publiceras. Den tekniska delen av journalistik går ut på att få svar på frågor som: vem, vad, hur, när, var och varför? Till exempel skulle en journalist kunna fråga sig vad är en apostille stämpel för något? Apostille är en så kallad auktoriserad stämpel på ett dokument. Stämpeln intygar att en signatur på dokumentet är äkta. Denna auktoriserade stämpel gäller i alla länder som undertecknat Haagkonventionen (5 oktober 1961) gällande ett slopat krav på att legalisera allmänna handlingar från utlandet. Enligt överenskommelsen utfärdas apostille på dokument och handlingar som ska uppvisas i något av konventionsländerna. Dokumentet behöver då inget ytterligare godkännande från till exempel en utländsk ambassad.
Sedan den 1 januari 2005 är det endast notarius publicus som gör apostille stämpel i Sverige, det vill säga en person som är utbildad jurist eller advokat. Notarius publicus har fått uppdraget av Länsstyrelsen och allmänheten får hjälp med att bevittna och autentisera juridiska dokument av olika slag.
Journalistik, debatt och den tredje statsmakten
Journalister får sitt material publicerat i pressen, via internet och etermedia. Idag betraktas detta material som en av de mest använda källorna för information och åsikter. Debatter förekommer ständigt och media har kommit att betraktas som den tredje statsmakten. Här är det viktigt att journalistik som vetenskap är oberoende och kan granska journalisters arbete samt hur media hanterar censur, yttrandefrihet, statliga restriktioner och pressetiska regler.